Ris och ros

Emelie kom hem med ris och Filippa med ros. Filippa har fått sitt livs första betyg, eller omdöme för varje ämne de haft under skolåret. Mest ros, hon har kämpat på riktigt bra och trivs super så inget annat var väntat. Men, man blir lite fundersam över debatten om när man ska få betyg i svenska skolan. Vad är det som är så farligt? Vill vi inte veta hur det går? Vill vi inte att barnen ska lära sig? Hela vuxenlivet består av massa bedömningar, lika bra att vänja sig. Ingen 5 åring klappar ihop över att de läser dåligt eller blir dryga för de är bäst på boll. De har full koll ändå och om tre år är det tvärtom som gäller, då läser hon baklänges men snubblar över bolleländet. Jag tycker bara att det är skjysst att föräldrarna får veta svart på vitt, och skolan står för det. Trevligt skrivet var det också, även riset.

Emelie hade bara ris. Hon kom hem med en liten vissen bambubuske smyckad med färgglada lappar. Mamma utlänning fattar helt ärligt inte varför med det var ett 'Wish Tree' som de gjort på dagis. På lapparna stod det att Emelie önskade sig en ny väska - och, jo, det håller jag med om för den gamla håller på att falla i bitar. Hon önskade sig att få bada i poolen med Lucia - det hade jag tänkt uppfylla idag men jag är halvdäckad av en mesig seg förkylning-och åka hem till Sverige och träffa far/morföräldrar. Det fixar vi nästa vecka, stumpan.På sista lappen stod det att hon älskade pappa och mamma, och det tror jag absolut på men jag misstänker starkt att det var teacher Norah som styrde in henne på den 'önskningen'. Får fråga nästa gång hon ringer.