Jul på LOOC

Vi inledde julfirandet lillejulafton med julkonsert på Eastern & Oriental. Penangs filharmoniska orkester och kör hade ett tjusigt och pampigt uppträdande i balsalen. Innan konserten satte i gång tog vi pubmiddag på hotellets bar. Hade vi inte tittat ut genom fönsterna och sett palmerna, poolen och havet så hade vi trott att vi var i en pub i England. Inredningen, den riktiga julgranen och kylan nästan lurande oss.

Inte Emelie förstås, hon sov. Somnade i bilen och vaknade först när hela balsalen klämde i för fulla halsar med första julsången. Publiken fick sjunga med ibland och det gjorde vi alla så gärna. Helst när det var dags att sjunga extra mycket så tomten skulle höra oss - och det gjorde han! Han kom i sin vanliga kostym fast med bomullsskägg, pepparkaksbrunt skinnoch hade med en godispåse till varje barn.

Aven barnen fick prova på att dirigera orkestern. Filippa och Emelie var inte så sugna först men när Filippa fick syn på att en liten kille i parallellklassen gick fram ja, då nästan, kanske...fast nästa år, då.

Efter en sen lillejulafton tog alla utom Martin sovmorgon på julafton. Martin åkte till jobbet. Julafton är ingen ledig dag i Malaysia, men väl juldagen. Fast eftersom den inföll på en lördag fick han måndagen kompensationsledig.

Julaftonsfirandet inleddes vid fem. Tobbe och familjen Grankvist kom över och vi fyllde en hink med is, läsk och öl, tog tilltugg och badkläderna under armen och gick ner till infinity-poolen.

På vägen hem från jobbet hade Martin jagat som en hel karl och hämtat vår 6-kilos kalkon på Eastin hotell. Vi var lite nervösa för hur denna catering skulle gå, så vi blev glada att kalkonen faktiskt var tillagad och där fanns även med potatis, tranbarssås, gravy och kokta gronsaker (som vi dumma utlänningar inte alls fattat ingick). Familjen Grankvist hade med glögg och pepparkakor, sill och lax och svensk ost så ingen gick hungrig från det svensk-anglosaxiska julbordet. Skulle någon varit hungrig hade vår caterade christmas pudding kunnat rädda problemet (även om det inte var speciellt god, utan riktigt.......). Julafton avslutades framåt småtimmarna efter ett gäng groggar och mycket skitsnack.

Eftersom Malaysia ligger väldigt långt i från Romanievi, Grönland, Nordpolen eller var nu tomten bor så hade vi förklarat för flickorna att han inte hinner fram på julafton men att han kommer tidigt, tidigt på juldagen. Ar vi inte uppe så lämnar vi terassdörren öppen och så lämnar han klapparna under granen. Och det gjorde han! Alla var för trötta for att gå upp sa tidigt, även om naddsuddarna borde ha stött på honom.

Tomten kom med massa fina presenter. Sköldpaddor, gungstolar i bambu, rullskridskor, leksakspiano, klistermärken, armband, hårband, böcker till de vuxna och massa andra fina paket. Det blev en sen frukost och sen planerades det om eftersom de vuxna var trötta och afternoon teet fick skjutas upp till nästa dag.

På annandagen satte sig alla i Alzan, tog lunch i Little India och drog runt på lite ärenden innan vi åkte till Suffolk house for klassiskt high tea. Efter lite svårigheter att hitta infarten in till det tjusiga gamla huset så kom vi fram till en skön lugn oas med bara fågelkvitter som bakgrundsmusik. Huset bjöd på så god fika att ingen var hungrig vid kvällsmat.

När vi kom hem flyttade vi in granen i hörnet och satte fram våra nya skrivbord och därmed var julen över för oss för denna gången. Julloven varar i for sig en dryg vecka till, men vi försäger oss mest hela tiden nu och kallar ledigheten for sommarlov....

Hack i hakan

Ja, så lyckades ett barn halka på de hala plattorna vid poolen....Filippa fick hack i hakan och vi fick prova på malaysisk sjukvård. Inget stort hack, men det fick limmas och tejpas och hela besöket hade varit över på en kvart om inte mamman hade svimmat.

Tjackabom! När sista tejpbiten sattes på hakan då segade morsan ihop. Man ska inte stirra på sår och blod om man inte ar van....och så tillkom väl stressmomentet med att hitta till barnsjukhuset och luska ut hur man gör i Malaysia. Det hade jag inte behövt stressa upp mig över for det var bara vänster vid ljuset och hela vägen upp till t-korset och väl framme blev vi väl omhandertagna, direkt. Men, det kan ju inte en adrenalinpumpad mamma med snedknappt blus over blöt bikini som ar van vid svensk ta-kölapp-och-sätt-dig-och-vänta-eller-skrika-högst-sjukvård tänka på!

Vi fick även enkelt avklarat ett litet återbesök i går efter kvällsmaten eftersom hon råkade tjonga i hakan igen och det kom blooood. Men, doktorn tog bara av paket och sa att det var klart men ingen pool och simskolan förrän efter julafton för Filippas del.

Ja, ja det kan man väl ta när man får ett coolt ärr på hakan. Så nu haller vi oss till lugna lekar som pepparkaksbakning och slå in julklappar.

Christmas Festival à la Nania

I onsdags var det julavslutning, eller Christmas festival som de säger på Taska Nania. Så nu har även Emelie jullov. Tur är det för det tog emot mer och mer for varje dag eftersom Filippa fick jullov i fredags och populära morfar är här. Han slår alla kaniner, sköldpaddor, fiskar och dagiskompisar med råge.

Hela klanen kom på uppvisningen. Mormor, morfar, pappa, mamma och storasyster. Tur vi har en 7-sitsig Alza. Pappa Martin åkte dock Myvi:n för att åka direkt till jobbet efter att föreställningen var klar och som bonus plocka med Vildana från Kenos dagis på vägen till Nania. Armin stod och väntade på gatan, han hade redan hunnit en sväng ned om jobbet. Emma kom med dagis-bussen precis som hon har gjort sen hon också började på Nania första december. I stället för en förvirrad västerlänning som på Harvest Festival så var vi en hel drös.

Barnen uppträdde med julsånger och verser. Stilla natt hörde vi både på engelska och mandarin. Inte av Emelie förstås, hon sjunger än så länge helst utan publik. Men, hon var med. Emma och alla andra barn sjöng så det räckte för Emelie också.

När det var japanska klassens tur att ha sin föreställning minglade föräldrarna till engelska klassen i trädgården och sen fick alla föräldrar fika tillsammans ute och barnen inne. Nania bjöd på goda ginger cookies som barnen bakat (på Luciadagen) och som vanligt även ekologiska äpple och iste. Sen var det gemensam avslutning där barnen tände ljus (sådana där blomljus man ser i buddistiska tempel) och så var det dockteater om St Nicholas på engelska och japanska. Då började många av de japanska barnen tröttna så det var lite oroligt på slutet innan barnen fick en liten julklapp, en origamistjärna av fröknarna och säga hejdå, Merry Christmas and see you next year till varandra.

Lucia på LOOC

Lucia kom till LOOC tidigt i mandagsmorse. Ett litet luciatag med Emelie i riktigt lucialinne och ett plasthjarta i handen, Filippa i vit sommarklanning och ficklampa i handen och jag i vit indisk tunika med bricka med levande ljus (snabbt av med flakten!) te, mandariner och latsaspepparkakor i handerna. Det var inte pappa Martin som blev lussad for han hade redan akt till jobbet, utan det var mormor och morfar som fick hora pa lite skonsang och bli overraskade innan solen gick upp. Det var mest jag som sjong for sma-luciorna satsar pa engelska julsanger i ar.

Emelie var i alla fall sa nojd med sitt lucialinne att hon beholl det pa hela dagen och visade dagis. Teacher Nora blev overlycklig och deklararade att hadanefter ska de alltid baka pepparkakor till Nanias julavslutning den 13:e december, in the name of Lucia and Emelie. En dagismamma kande faktiskt igen utstyrseln och jag blev sa paff att jag helt glomde att fraga hur hon kunde kanna till svenskt luciafirande.....men, det ar val tack vare IKEA och www.ikea.com.my for nat Nobelpris har inte Malaysia kammat hem, an.

Julbrunch

I formiddags var jag och Vildana pa IWA's julbrunch. Inte det mest spannande tillstallning jag varit pa, inte annorlunda, inte konstig, inte chockerande, bara ratt och slatt trakig. Sa egentligen ar det inget att skriva om, men nu var vi dar och det ar val lika bra att paminna sig sjalv och omvarlden att expatlivet ocksa kan vara trakigt.

Vi var i alla fall pa Parkroyal hotell i Batu Ferringhi. I en liten konferenssal. Inte manga bord stod dukade, det var inte som nar jag var pa IWA's forra Pink Event med en jattebalsal och massa av damer i alla aldrar. Har var i for sig ocksa stolarna piffade (denna gangen i guldtyg), men aldern var hog och draget var daligt. Mulled wine smakar inte sa gott klockan 10 pa morgonen och konversationer om krampor och it's been a bad year ar inte sa upplyftande.

En kor kladd i grona vastar gjorda av gamla gardiner sjong julsanger den forsta timmen sa nu har jag fatt en rejal dos anglosaxiska julhymner. Ingen av kormedlemmarna var en dag under 50 och publiken var mattligt road av att sjunga med. De ville alldra helst bara snacka med varandra- och vi med. Nar koren var klar, steg hotelles kock in och visade hur man gor pepparkakshus, malaysian style. Det var en aningens mer spannande...

Men, klockan tickade narmre och narmre hamtdags pa skolan och ingen mat i sikte. Vi hade skippat frukost sa vi borjade bli ratt hungriga. Forratten och efterratten dukades upp som buffe och med en knapp halvtimme kvar at vi snabbt forratten och gick sen direkt pa efterratt. Det ar i det har laget, nar man ar jattehungrig och har slut pa tid, som man inser det fina med engelska efterratter. Bread and butterpudding with vanilla sauce satt som en smack. Det smakade faktiskt gott!

Sa matta, latt nedkylda av iskall AC och daligt roade satte vi oss i en varm bil och akte tillbaka till Gurney drive for att hamta barn pa dagis och skola.

Julkonsert

SCIP's early years hade julkonsert pa Wawasan igar. Nastan 100 barn fran tre till fem ar stod pa scenen och de gjorde de med bravur. Det var aven en bravur for pappa Martin att ta sig dit eftersom det var totalt trafikkaos i stan. Det slutade med att han klev ur bilen i hojd med Komtar tower och gick sista biten. Av en slump rakade Armin och Salim sitta i bilen bredvid sa Salim hoppade over till Myvin och tog den sakta men sakert till g hotell.

Under tiden de satt i bilko lyssnade vi pa arets julshow. For show var precis var det var! I sommarklader och med tomteluva. Vi sjong med, vinkade och dansade pa laktaren. Det gar helt enkelt inte att beskriva forestallningen med ord sa kolla denna youtube lanken istallet: Christmas time

Notera framforallt de fina guldstjarnorna barnen haller i handerna. De knapade mammorna ihop hemma pa Manuelas koksgolv med guldpapper, glitterpapper, tjep, haftklammer, chopsticks, sockerkaka och kaffe - och de holl for bade genrep och forestallning.

Swisch!

Swisch, så fort går tiden! Fråga mig inte vad vi gjort, men mycket har hänt. Farmor och farfar har åkt hem till Öland. Filippa har haft pyjamaday på skolan (det var en syn att se rektorn Mr Jones i nattsärk), playdejt med Enya och fyllt 5år. Martin har fått ny bil (fast jag står som ägare. Hua, från noll till två åk på en månad, inte bra, inte) Emelie lullar på som vanligt och jag har fått Sumitha som städar bättre än gudarna och ger mig uppdrag att skaffa städprylar och korgar att organisera saker i. Vi har haft loja fikor nere vid poolen med löst folk (läs st jude och hang arounds) och var och varannan dag får vi besök av fixare som ger oss telefon i fel jack, internet i fel rum, toalett som inte slutar rinna och tv-kanaler som inte visas. Gasen och vattenbehållaren kom rätt i alla fall. Mycket spring i köksingången och mycket förvirring hos de nyinflyttade.