Denna vecka har verkligen varit extra allt for Martin. FDA var här för att auditera fabriken och vi såg honom knappt på hela veckan. Han kom hem vid midnatt, åkte strax efter klockan sex och där emellan jobbade han arslet av sig. Det var en mycket slut man som vinglade in på skoldiscot i gårkvall. Till barnens stora glädje tog han sovmorgon i går så han kunde följa dem till skolbussarna.
Samtidigt som FDA-sheriffen lämnade byggnaden damp varsel ner från Sverige. Lika bra att toppa livets värsta jobbvecka! Malaysia stjäl jobben i Stockholm och 31 december 2012 ska ca 500 tjänster ha försvunnit. Perfekt, det är samma dag vårt kontrakt går ut så där kommer vi stå mitt i iskalla vintern utan jobb och hem....och läser man i dn så inser man att vi kommer lagom ha kommit till åldern när man inte längre är nåt att ha på arbetsmarknaden. Vi kanske helt enkelt ska skaffa oss den där kokosodlingen och bo en den där hyddan på den där paradisön vi pratar om ibland.
Asch, så illa kommer det inte vara och det är jättelångt kvar. Vi har ju ett fantastiskt Penang att njuta och ett helt Asien att upptäcka så sådana petitesser som jobb kan inte förmörka tillvaron.
Jag har fått halvfullt upp med PTC (föräldrarföreningen). Det ska arrangeras en International Food & Fun Fair den andra juli och det är styrelsen som ska hall ihop tåtarna och fixa stort och smått. Så den nya styrelsen med åtta nya mammor, mer eller mindre nya på Penang, har hamnat i chock. Men ur kaos brukar bra grejor komma fram, bara man börjar i tid. Och det har vi. Tror dock inte det tunga teamet på två svenska familjer lyckas rulla en tusen köttbullar så St Christopher's får klara sig utan den fantastiska svenska matkulturen. Vi får väl göra reklam för en helgtur till Ikea i KL istället.
Vi hade även vår första Swedish Ladies on Penang-frukost. Fyra stycken var vi som tog långfrukost ute pa Straits Quay. Det var hundraprocentig uppslutning (tror vi).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar