söndag 22 maj 2011

Mera kulturträning

Dags för lite mer kulturträning. Klicka här så får ni veta hur barn ska säga tack till tanter och farbröder, för här finns fortfarande tanter och farbröder.Senast idag sa Emelies dagiskompisar tack tanten till mig. Jag vänder mig inte om längre och letar efter gamla tanten bakom mig men kan inte låta bli att le lite. Det låter så roligt.

Idag hade Emelies dagis sports day på Japanska skolan. Det var ett litet äventyr bara att hitta dit. Vi fick stanna två gånger och kolla kartan för vår kartläsare är på tjänsteresa i Los Angeles. Han åkte tidigt i går morse och vi längtar redan tills han ska komma hem. Vi har inte sett mycket av honom de senaste veckorna. Småtjejerna vikarierade i alla fall bra och hjälpte till att kolla landmärken som Shellmack, Essomack, moské och jättelyktorna på stadion.

Emelie tyckte imorse att pappa kunde stanna i USA! Ups, tänkte mamman, reaktion! Nu har hon sett allt för lite av pappa...men nejdå, hon saknade honom inte, hon ville bara också åka till US och A. Så om han stannar kvar där när han jobbat klart så skulle hon kunna åka dit. Jag och Filippa får tyvärr stanna hemma för Filippa måste gå i skolan och jag måste ta hand om henne för hon kan inte vara ensam hemma. Men, tydligen kan Emelie 3,5 år flyga själv de 20+ timmar det tar att komma till LA. Ja, ja det blir nog bra. Hon kommer inte närmre USA den här gången än att hämta pappa på flygplatsen på lördag.

Sportdagen gick bra. Jag fick vikariera som pappa på pappa-barn övningarna och det var sånguppvisning blandat med lekar och tävlingar. Blindbock fram till snöre med ballonger och rida pappas (hrm, mammas) rygg tillbaka var mest poppis hos båda. Fika bredvid en japansk familj nämndes också som tummenupphändelse i bilen hem. Lillkillen bjöd på godis från Japan!
Höjdhoppet var också roligt, men jag var pinsam när jag hoppade så nästa gång kan jag sitta still. Ha, ha, det kan de fett glömma. Det var inget vidare bekvämt att hoppa över ett snöre i strumlästen på ett hårt trägolv men kan jag vara pinsam så gör jag det gladeligen nästa år igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar