Beach Blanket Babylon

Kors i taket! Utekväll! Tjejkväll!

I fredags hade Austraulian Defense Ladies damkväll på Beach Blanket Babylon, Mansion 32`s bar precis vid stranden i Georgetown. Sarah från PTC bjöd med oss. Man sitter så fint under tak eller trädkronor, bredvid ett gammalt, eklektiskt kolonnialhus som en gång byggdes av en rik kinesisk affärsman. Man hör havet skvalpa, varm vid smeker armarna och det är happy hour till klockan åtta. Bara 11 ringghits drinken, ibland svag, ibland stark och ibland i ölglas.

Det vet de australienska damerna att utnyttja och egentligen var det klar överkurs för svenska damer att hänga på detta gäng, men så trevligt att komma ut och prata ditt och datt med nya och gamla ansikten. Höra livshistorier, vardagsbekymmer och roliga anekdoter. Ansikten som pratar riktigt bra engelska. Det kan behövas ibland att få tillbaka prepositionerna och rätt tidsböjning på verben och inte bara hacka ihop en enkel mening som kan förmedla det mest basala.

En comsmopolitan, en liten öl, en jos och en god latte senare tog vi lagom tidig taxi hem. Lördagen blev ändå slö för mig. Tog mig lite tjuvlurar här och där under dagen när barnen lekte eller Martin tjyvsov i hängmattan. Det blev i för sig lite mandarin på förmiddagen, vi hann inom skolans loppis för tatuering och köpa billiga barbiekläder samt kvällsmat på Paragons belgare.

Söndagen var mer drag. Dans på förmiddagen för tjejerna ute på Straits Quay. Filippa har övergett baletten. Det blev för ambitiöst när de utökade till två timmar och drillade för uppvisningsprov inför inflygna lärare från Singapore.

Så nu har vi hittat ett nytt ställe som kör modernare variant. De kallar det kreativdans, vi skulle kallat det barngympa i Sverige och det ser ut som en blanding av aerobics, yoga och springa-runt-kaos. Fast de två blonda barnen springer inte runt. De kör, stå-som-frusen-pinne-leken tills läraren lyckas skaka igång dem.

Egentligen är Filippa lite för gammal för gruppen, men går hon, går Emelie och så får föräldrarna den fina bonusen med trekvartskaffe tillsammans och kan titta varandra djupt i ögonen på Coffee Bean. Eller så kan vi gå till Apple store och titta på datorer.

Efter dans blev det lunch och sen isdans. Disney On Ice var i Penang!!! Isen smälte inte och showen var häftig fast gamla PISA, sporthallen är risig. Filippa fick en riktig treat, hon fick åka med ut på isen i födelsedagstårtan. -Nej, inte hoppa ur den, fyra barn med stora ögon fick sitta på Mickeys födelsedagstårta och glida runt som om de åkte karusell. Hon var helnöjd!

Emelie var som förhäxad den första halvtimmen. Det ser ju onekligen rätt magiskt ut när de snurrar och hoppar på skrillorna. Martin och jag var nöjda att vi köpt parkettbiljetter så vi fick sitta på mjuka stolar och så beundrade vi den minutiösa planeringen och logistiken på showen. Amerikanarna kan det här med show och organisation. So not Malaysia!

De bedyrade barnets säkerhet när de frågade om Filippa ville åka på kakan. Vi såg ut som frågetecken. Barnen satt fast med säkerhetsbälte! Inte många barn som gör det änns i bilen här. (Svensken borde ju i för sig frågat efter hjälmen.) De hade vakter runt isen när showen började närma sig slutet, hade det varit malaysisk organisation så hade vi nog sett halva pubilken där ute för fotografering innan sista piruetten satt. Platserna var numrerade, ingången märkt med samma som stod på biljetten, showen startade på sekunden och så vidare. Massa tjusig organisation att bli imponerad av. Inte bara Mickey och ispirutter.