Martin sover i mitt knä här i soffan på verandan. Genom verandans staket ser jag poolens blå vatten och två badande nakenfisar. Det är solig förmiddag, vi åt frukost för en stund sedan och jag dricker fortfarande kallt kaffe. Ketut lagade den i vårt lilla kök.
Vi har vår egen trävilla med palmbladstak här på Lovina Beach, på Bali. Trettio meter från havet. Därute var vi tidigt imorse. Satt trångt i en liten traditionell båt med varsitt barn i knät och sovande ben. Vi fick se delfiner simma i soluppgången.
Vi och ett femtiotal båtar till med dånande lastbilsmotorer. Martin satt precis brevid vår båts motor och vågade inte luta sig till höger under den dryga timmen vi var ute. Lomhörd blev han också. Hänförd och förfärad. Så vackra djur, så klart vatten med fina koraller på vägen ut, men ska man verkligen jaga runt efter de vackra delfinerna?
Dröm eller mardröm, vaknade gjorde vi sen när vi kom in till stranden igen och tog vårt svalkande morgondopp i det blanka, klara havet. Vi trodde nämligen inte vi skulle ut på tur i morse, utan i morgon, så vi kom ur alla ur sängen på två röda när fiskaren och hans lilla dotter knackade på vår dörr när det fortfarande var mörkt ute och grannens knäppa tupp bara gol och gol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar