Om alla var som Mrs Dhillon så skulle jorden snurra fortare. Utvecklingssamtalet igår var klart på fem minuter. Inga krusiduller eller artighetsfraser där inte. Jag hade inte änns fått rumpan på den låga stolen innan Mrs Dhillon drog igång och pratade om stora och små bokstäver, bygga meningar och var man ska sätta punkten.
Det ska man tydligen ha koll på vid det här laget i hennes klass. Punkten ska inte vara där raden tar slut, utan där meningen slutar så det ska vi öva på. Sen fick jag veta att vissa bokstäver har svans och det var väl ungefär där jag kände att nu har jag inte hängt med i detta turbosamtal. Bokstäver med svans, visade sig vara de bokstäver som ska ner under linjen.
Matten gick bra, tror jag. De kunde en herrans massa. Addition, subtraktion och Filippa kunde förstå läsetal. Det har jag missat helt. Eller så håller Filippa inne på sina subtraktionskunskaper för att slippa betala tillbaka pengar på veckopengen.
Filippa ska titta i ögonen när hon pratar med läraren och bli bättre på att våga svara på frågor, även när hon har fel. Så vi ska öva på att göra fel här. Jag stirrade Mrs Dhillon stint i ögonen de sista minutrarna som var kvar. Vill ju inte heller göra fel.
Sen, tjackdong och jag satt på en vuxenstol utanför klassrummet och fick titta i skolböckerna. Hann inte änns säga att vi trivs med skolan och tack för att du lär mitt barn så mycket till Mrs Dhillon. Men, attans vilken möteseffektivitet! Inte konstigt att ungarna kan en hel massa saker jag bara längtade efter att få lära mig när jag var fem.
Emelie blev rörd till ståpäls och rysningar när jag läste högt ur Filippas engelskbok: 'I lik to swim wih mi siste in the pool'
Jag var lika rörd. Och Martin var överlycklig att hon hade skrivit 'I wan to plej golf'.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar