Igår var det fullmåne. Årets största och finaste måne enligt kineserna och då firar man 'mid-autumn festival' med mooncakes och laternparader.
Vi åkte ner till kvällens parad på Beach Street. Gatan var avstängd från Bomba(brandkåren) upp till rondellen vid Clock Tower. Jippo med tävlingar som bästa lanterna, bästa mooncake, clowner, försäljning av mobilabonnemang och färglägg din egen lanterna var i full gång när vi kom vid sex-tiden. Filippa hakade på lanternmålningen och Emelie fick sig en fin ballongblomma av en gulhårig clowntjej.
Fullt med folk och rätt skön varm kväll med småbrisar med jämna mellanrum. Vi tog kvällsmat på Old Town i ett av de nyrenoverade gamla husen och sen väntade vi på att paraden skulle dra igång vid halvåtta. Vi tände ljusen i våra lanternor och lyckades även gå med en bit innan ljusen brann upp. Sen tog också orken slut så då gick vi tillbaka till bilen som vi så smidigt pakerat nära på en sidogata.
En sidogata som var avstängd för paraden och inte så vidare smidig längre. Men, mot enkelriktat och med tålamod kom vi hem ändå till slut, med extra trötta barn.
De hade Emma på övernattning så nattsömnen lördag till söndag blev lite klen. Men, rolig. Mycket visk och fnitter. Filippa hann även gå på mini-models innan stora tjejkvällen och lära sig lite catwalk och poser. Inte föräldrarnas favoritgren, men scenvana kan aldrig skada, tänkte vi, även om det är läppglans inblandat.
Emelie gillar i för sig också läppglans men att gå runt, posera och vara tjusig kan hon bestämt vara utan. Hon tog istället sin infångade gecko med halv svans i en för liten glasburk och åkte hem till Ingrid och lekte med henne och och hennes döda gräshoppa. Ända felet med den lekdejten var att pappan kom alltför tidigt och hämtade.
Vi inledde faktiskt helgen precis som vi avslutade den: med en lanternparad. Vi åt middag ute på Straights Quay i fredags eftersom Filippa drog sin andra mjöltand hos KK Ong.
Hennes nya tänder har så mycket mer bråttom upp än vad hennes gamla vill trilla ut. Denna gången var det inget roligt alls med tandisbesök! Det blev mycket medhårs och övertalning från mig och mycket vilja från Filippa som till slut fick upp henne i stolen. Hela hennes kropp ville bara springa hem, men huvudet fattade att tanden skulle ut så, till slut vann huvudet och tandfén fick nytt att hämta från LOOC.
Som plåster på såret fick Filippa välja restaurang så det blev pasta och glass på italienaren vid kajen. När vi var färdigätna kom en liten stilla lanternparad förbi. Inga sambatakter som kvällens, dock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar