måndag 20 september 2010

Langkawi

Det var Malaysia day i torsdags och helgdag för att fira Malaysias enade av alla delstater. Vi tog fredagen ledigt från skolor och jobb och satte oss på färjan till Langkawi för fyra dagar på beachen.

Färja och färja, flygbåt med galonsäten som varit med ett bra tag skulle jag säga. Överresan var svinkall, vi hamnade vid AC:n inställd på djupfryst och där blev vi fast. Emelie bestämde sig snabbt för att sova bort eländet så vi andra satt snällt kvar och frös. På slutet värmde vi upp oss med en snabbkaffe från cockpit. Ah,det var varmt och skönt att gå dit och beställa två kaffe från killen som stod bredvid styrman. De hade lite chickt en vattenkokare bredvid ratten och gasreglagen och han rörde tjusigt ihop två koppar som han hjälpte mig tillbaka med till våra säten så jag inte skulle spilla något av de dbilliga, värmande dropparna.

Vi fick ta lunch på jettyn. Valde mellan två amerikanska kedjor och ett hak. Det blev haket. Ingen höjdare men bättre än kedjorna. Sen var det in i taxi och köra över halva ön till vårt hotell.

Namnet på hotellet var fel från den sidan jag skrivit ut från nätet så vi fick svårare nervös svettning innan taxichaffisen fick oss till rätt ställe. Boka på nätet, lämna ut kreditkortsnumret och bli dumpade på ett sunkigt hotell långt från stranden såg ut att bli vår helg.

Men, så blev det inte. Vi fick ett bra rum i en fin trädgård och stranden låg nästan in i frukostrestaurangen. Hotellet hade solsängar under palmerna och där låg vi när vi inte guppade runt i det varma, salta vattnet eller lekte i sanden.

På fredagen tog vi paus från solen mitt på dagen och gick till Under Water World och tittade på fiskar och andra djur. På lördagen tog vi en tur i mangroveträsket med båt och såg fladermöss, örnar, alla slags fiskar och störtregn. Jag impade på småtjejerna och matade några rockor (de skulle bara veta att de inte har tänder).

Vi åt superduper mumsgod thaimat uppe vid vägen och god tandori nere på stranden i solnedgången. Tyvärr fick vi avsluta med att äta på jettyn ingen och då gav vi oss på KFC. Kulturkrock två gånger om! Det tog mig en evighet att lista ut vad för paket vi skulle ta, men vi fick mat så det räckte och det smakade långt ifrån thai och tandori.

Båtresan hem hamnade vi i en varmare del av båten, mitt i en arabisk klan som den sista timmen inte kunde stilla sin nyfikenhet och bjöd tjejerna på så mycket kex och godsaker de orkade samtidigt som de frågade 'where you from, what's your name, how old' och klappde dem så mycket de bara fick.

Vi var hemma sent på Silverton och redan idag saknar vi att guppa i havet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar