SCIPS hade mid term forra veckan sa jag och Filippa hade hostlov nar Martin jobbade och Emelie var pa dagis. Vi lanade i for sig hem Emelie en dag nar vi drog till leklandet, Adventure Zone i Batu Ferringhi (http://www.shangri-la.com/en/property/penang/goldensandsresort). Det passade Emelie bra, for Esther var sjuk. Annars hade det inte varit sakert att hon hade offrat en dagisdag pa oss.
Stora lyckan for Emelie forra veckan var annars Esthers fodelsedag som de firade med att baka chokladkaka, pynta fodelsedagsbarnets plats vid fikan med blommor och sjunga Happy Birthday. Det var sa viktigt sa hon skulle ha sin finaste klanning pa sig och vagrade byta efter uteleken. Teacher Nora var lite fortvivlad eftersom kommunikationen var 'no!'. Men, forklaringen var sa enkel nar Emelie la fram den i bilen hem och nasta dag sa fick Nora forklaringen av mig.
Storsta lyckan for Filippa forra veckan var att Emma har flyttat hit fran Sverige. Hon har med sig mamma, pappa (Martins kollega) och lillebror. De fann varandra direkt nar vi traffades for lordagsmiddag pa Sunset Bistro. Vi hangde nastan varje dag pa lovet.
Filippa och jag hann i for sig klippa henne pa snabbklippen pa Gurney Plaza (dar man betalar RM15 i en liten automat och ger sen kortet till frisoren, som att betala p-biljetten ungefar fast utan bom). Vi hann ocksa handla pa marknaden, titta pa liggande Buddha och burmesiska templet samt betala min bil pa banken nere i Georgetown. Det var dotrakigt enligt Filippa och efterfoljande utflykt pa Peranakan mansion var inte heller pa topp 10.
Men, Peranakan var pa topp 10 for mig. Alskar att ga runt i gamla hus som visar hur folk levde forr i tiden. Framfor allt att se koken! Just detta huset var ett typsikt baba och nonya hus fran slutet av 1800-talet. Eklektiskt sa det stod harliga till: metallpelare och staket fran Glasgow, klinkergolv fran England, teakpelare fran Burma, kinesiska vaggmalningar och planlosning enligt Feng Sui. Jag far ga tillbaka sjalv nangang och ga runt langsamt, bara titta och fota. (http://www.pinangperanakanmansion.com.my/)
Lyckan for mig forra veckan var annars bilen. Fick min lilla svart Perodua Myvi. Egentligen skulle den varit gra, men tog jag svart sa slapp jag vanta till november. Mr Paddy kom till banken och tog min postvaxel, i utbyte fick jag ett handskrivet kvitto och lofte om att han kom hem till oss i slutet av veckan - eller borjan av nasta och lamnade bilen. Da blev jag lite nervos, mycket pengar for en liten papperslapp. Det var ju en bil jag skulle fa.
Men, Mr Paddy forsakrade att han bara skulle registrera bilen forst och visst dok han upp precis som lovat. Visade alla finesser i bilen. Allt fran motor, till koppla min mobiltelefon till blatanden till hur jag skulle stalla in satet...Provtur skulle vi ocksa ta. Det var inte tjejerna sa sugna pa sa Mr Paddy fick noja sig med att aka med upp i garaget.
Jag har sen dess pruttat runt Penang och slapper garna inte in nan annan bakom ratten.....:-) Martin fick bara provkora en backning, sen blev han forflyttad till passagerar satet. Kan i for sig ha att gora med att han backade pa de parkerade mopparna bakom (dominoeffekten var nara!). Oh, det var som han skrapade mig. Men, alla fordon holl.
Martins stora lycka forra veckan sparar hann till nasta nar det lugnat ner sig pa jobbet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar