måndag 8 augusti 2011

Asiatisk utdelning

Idag kändes nästan som att vara hemma på Penang och då pratar vi inte vädret utan utdelning per insats. Man går in hårt för att få lite viktiga grejor gjort och det känns mest som man trampat runt i tuggummi och kommer ingenstans. Uppdrag hämta nya glasögon till Filippa blev nollutdelning. De hade glömt sätta glas i bågarna. Jahaja, sånt händer så vidare ner i t-banan för sista hepatitsprutorna på vårt favoritställe: Vasavaccination. 'Nämen, just idag börjar drop in klockan 12?!' ok, mitt fel för jag hade glömt att man kan kolla allt på nätet innan i detta modernaste land. Bra var att Emelie inte alls kände igen sig med tanke på att hon började lipa redan i tunnelbaneuppgången sista gången vi var här förra sommaren. Hon känner förresten inte alls igen sig. Men, det gör Filippa. Dock var Vasaparken inte lika rolig att leka i som hon mindes. Bebisgungor. Tup bebisar överallt och allt var så litet. Gör inte mig nåt, jag har ändå hängt i den parken så det räcker.

Ok, noll utdelning av två försök. Ingen fara, jag är härdad, har varit med om mycket värre. Så efter lekpaus i Vasaparken och taskig varmkorv och smoothie till lunch attackerade vi vaccinationskliniken igen. I god tid trodde vi, men redan 10 minuter innan de öppnade var kön oroväckande lång och mycket riktigt fick vi överge vår spruta efter en halvtimme för att hinna ta oss till vårt bokade BVC-besök på Martina barnsjukhus. Där fick vi äntligen träff och besöket var riktigt trevligt och när vi kom ut därifrån var vi helt enkelt för trötta för att ge oss på vaccinationskliniken igen. Precis så där matt dom man kan känna sig hemma på Penang när man stångats med sina små ärenden utan att lyckas. Så vi tog 4:an och gick sen tillbaka till vårt fyrstjärniga hotell och fikade i vårt ostädade rum innan pappan dök upp efter en dag på jobbet.

En av utflykterna i morgon är i alla fall given och jag har gjort min hemläxa så klockan 9 hänger vi på låset och vi har all tid i världen fram till lunch för att hänga i det där väntrummet. Vi kommer lyckas och sen kan Filippa använda eftermiddagen till att lekamed en gammal dagiskompis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar