söndag 4 december 2011

Filippa 6 år

Här har det firats så det står härliga till! Igår var det Filippas födelsedag och hon väcktes av skönsång och frukost på sängen. I år med knäckebröd och Kalles kaviar. Förra årets fadäs med nybakad sockerkaka gör vi inte om. Då grät hon och ville ha knäcke. I år var det succe. Käckenmacka på hjärtformad barbie-tallrik, äppeljos och lite ljus. Jo, pappa Martin vet vad hans 6-åring gillar. Lite paket fick hon också såklart, men det blev inte mycket lek innan det var dags att åka till skolan. Lite bild och mandarin är aldrig fel. Emelie och Martin åkte sen till Tesco och storhandlade för dagens, anstormning: kalaset.

Jag simmade i poolen och gick på min mandarin. Sa inte ett ord på mandarin, men vi fick skriva tecken med pensel och bläck på tidningspapper. Pirfa, nu vet jag vad jag kan göra med jättehögen gamla tidningar i maidens rum.

Efter lunch hann vi prova presenterna. Jag la pussel, Martin och Filippa spelade alfapet och Emelie varvade alla aktviteter med en sväng med ny Barbie. När alla hade laddat batterierna så packade vi oss ut i bilen och drog på öppet hus på Turf Club, galoppbanan. Favorit i repris från förra året. För säkerthets skull gjorde vi exakt samma saker: köade i evighet för att få blommor målade på armen, fikade glass, red pony och tittade sen på hopptävling. Rätt duktiga amatörer som red omkring i kavaj i värmen. Faktiskt ännu roligare än att titta på Malin Bayard på Globen. Amatörerna river oftare och en och annan häst vägrar. Sånt håller spänningen på topp.

Födelsedagsmiddagen var given, McDonalds så klart. Så vi drog till Gurney Plazas gyllene mås så vi kunde passa på att hämta mina nya blå glasögon och köpa snitsiga godispåsat för det hade de inga av på Tesco. Sånt finns bara på Toy's R Us. Från den ena amerikanska draken till den andra...

Födelsedagsdagen avslutades med Skype med både morföräldrar och farföräldrar. Mera skönsång och ett lysande tillfälle att visa upp presenterna.

Idag blev det en herrans massa mer presenter. Puh, min återvinningspåse svämmar över. Jag hoppas innerligt att Sumathi verkligen tar det till välgörenhet och att de verkligen återvinner eländet. Så mycket förpackningsmaterial, så mycket nya prylar. Filippa var överlycklig. Helt lyckligt uppspelt av all uppmärksamhet och åste för första gången i sitt liv ut ljusen.

Hela klassen var bjuden, mer än hälften kom och lite andra kompisar. Så en 17 barn med en släng föräldrar gjorde ett ganska bra drag här på LOOC. Två intensiva timmar. Tårtfika som picknick på golvet. Lite fri lek och sen fixade pappa Martin med lysande assistans av Armin lekar. De hoppade hoppboll runt en sittpuff. Tävlade två och två. Publiken jublade varje gång nån studsade av, eller kom i mål. Mini-bowling höll koncentrationen uppe. Aj, aj, inte lätt med klot som hade fel tyngdpunkt och rullade snett. Svansen på grisen var halvpoppis men de som gjorde det tog det på största allvar coh prickade rumpan bra. Nästa år får grisen en mindre rumpa på svartatavlan-väggen. Nästa lek var sport igen och då var fler tillbaka på lekbanan. Basket var skoj och höll på tills nästan alla hade gått. De som inte sportade lekte intensivt i lekrummet.

Redan kvart i fem var många barn slut. Eller var det deras föräldrar? Tja, ljudnivån blir rejält hög här hos oss. 500 kvm öppen planlösning är ingen hit i sådana här sammanhang. De barn som var här själva hade inga problem att stanna till fem. Och en liten ensam gosse, Leok stannade till sex. Han tog det lugnt han - och hans föräldrar med, tydligen. Snackade på och hjälpte till att packa ur alla presenter ur de hemska plastförpackningarna. Han såg också till att få leka med lite lera och få i sig lite mer fika.

Nu har jag äntligen tagit min efterlängtade dusch. Helt genomsvett sen 5 minuter in på kalaset, även om vi brassade på med AC. Emelie däckade fort, men födelsedagsbarnet är fortfarande vaken. Lite svårt att somna när man har ett lekrum proppfullt med nya leksaker och ponyn från bästisen med sig i sängen. Ja, ja, det får bli lite trögt i morgon och tidig sänggång så ska hon nog komma igenom veckan lika glad som alltid. Vår 6-åring.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar