Klassens koreanska casanova var hemma och lekte med Filippa idag. För andra gången. På hennes begäran. Jag har ju hört en hel del om lille TaeWan på coffemornings. Jodå, tjejerna gillar honom. Hälften är så kära som man bara kan bli när man är 5. Och han gillar dem. Gärna en lite puss och hålla om när han viskar. Men, det kan han lugnt glömma med Filippa. 'Stop TaeWan, you are suppose to whisper to me, not hug me!'. Ja, ja inte lätt med en ispricessa som inte fattar. Jag fattade i för sig inte mycket heller om skvallret på coffee mornings, men så mycket fattar jag att vi klampar lite i klaveret här och ger morsorna lite mer att snacka om.
Skit idet. De har roligt och det roligaste är att det bara poppade ur Filippa en kväll för nån månad sen att hon ville ha playdate. Trevlig, tyckte jag. Det vore faktiskt lite bra med kill-påverkan när man bara har en lillsyrra, allt är rosa, princessor och bling-bling. Men, jag måste bara fixa hans mammas nummer. Då levererade Filippa snabbt en lösning. Det har hon då rakt aldrig gjort när det gällt leka med tjejkompisar. Jo, serru, du skriver en lapp med ditt nummer så ger jag den till TaeWan som ger den till sin mamma. Superenkelt.
Men, det var inte mamma som textade mig. Det var hans pappa, Mr Kwoen. Så han och jag texta ihop en träff där det hela slutade med ett meddelande dagen efter leken med att TaeWan var lyckligast på jorden och måtte de alltid vara vänner. Hrm, ska Martin skaffa en bössa?
Om inte så kan ni läsa om vad han pysslar med här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar