I torsdags hände det ofrånkomliga. Det tog ändå 1,5 år, men att en bilolycka skulle ske är inget som förvånar oss. Trafiken myllrar, de flesta kör rätt kasst och trafikreglerna är mest oskrivna och lite ombytliga. Att köra bil på Penang är som ett Expressrace på Baggensfjärden, i kvadrat.
Det var Martin som blev påkörd av en moppedist på Burma road. Jag behöver inte berätta att moppedisterna är värst. De kör som de vore odödliga. Mot rött, mot enkelriktad, på fel sida, byter fil som om de vore ensamma på vägen och kör så fort cykeln bara klarar. I bara shorts och t-shirt, men med en hjälm på huvudet i alla fall. Just motorcykelolycka har varit skräcken (och är). En ung tjej dammade rakt i Myvins för när Martin kröp fram längs kvällstrafiken. Som tur var hade han knappt styrfart, men moppen föll ändå och tjejen skadade sig. Bröt benet och skrapade armen. (och, vore ni malaysier så skulle ni nu fråga vilken ras tjejen hade. Är du själv inte den rasen så hummar du och säger, 'ja indier följer ju inte trafikregler'. Är du samma ras så hummar du bara)
Jamen, jösses! Vad gör man nu? Hur gör man med olycka här i Malaysia? Det vet vi nu. Ring en lokal kompis, och gärna några till som kan komma fort för man vill inte stå själv där på gatan. Ta med dem till polissattionen och skriv en rapport. Kostar bara RM 300. Ta rapporten och åk till verkstan. Tro inte att allt detta går snabbt och framförallt inte att det kan göras samma dag. Fyra timmar på polissattioner och samma papper som fylls i flera gånger. Många vill göra upp i godo för att slippa allt strul. Men, hur vet vi, vitingarna att de ändå inte polisanmäler och så blev det helt plötsligt ditt fel och världens soppa?
En moppedist är antagligen inte försäkrad och kan inte betala för dina skador. Däremot ska ditt försäkringsbolag betala för deras sjukhuskostnader. Så bonusen ryker. Skulle trafikoffret dö, så får du sitta en natt i finkan även om det inte vr ditt fel.För ditt eget bästa sa polisen.
Så, Martin använde hela torsdagkväll på polisrapport. Jag la nån timme på att komma ned med papper, pass och pengar. Armin och Adzli fick skippa teambuilding, bowling och god middag på E&O och assistera. Lördagförmiddag gick till att få bilen på verkstan och förhoppningsvis är allt historia på tisdag. Eller inte....
Tur att mamma och pappa är här så vi inte behöver valla runt tjejerna på denna upplevelsen. De hänger med mormor och morfar i lekrummet
och vid poolen och märker inte änns att vi är borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar