Malaysisk midsommar existerar så klart inte. Det finns inget behov att fira att ljuset har återvänt, värmen kommit tillbaka och att naturen äntligen har blivit grön. För så är det jämt i tropikerna.
Som svensk är det högtidernas högtid och det är bäst att fira den som sig bör med sill, gravad lax, snaps och jordgubbar oberoende vart man råkar befinna sig i världen. Laxen var norsk, som vanligt. Sillen var holländsk men hade försvenskats med ominläggning i senapssås och annat gott. Snapsen och västerbottenosten var insmugglade. Jordgubbarna var amerikanska. I vanliga fall kommer de fran Cameron Highlands men där är det tydligen inte säsong just nu. Koreanska jordgubbar är söta och brukar också gå att få när de inhemska inte finns framme men de fanns inte heller på marknaden. På marknaden fanns däremot massa andra goda frukter så vi kunde dryga ut de dyra gubbarna med en lokal fruktsallad. Och sillen och laxen kunde drygas ut med kycklingspett, grillad majs och sallader.
Antligen! Antligen vågade också de fega svenska hemmafruarna köpa pinfärsk kyckling på marknaden. Kan inte bli färskare när huvudet knäcks till bakom skranket, fjädrarna rycks av i ett huj och vips ligger den lilla fågeln färdigstyckad eller hel på ett bord framför dig och det är bara att säga vad du vill ha så får du biten ansad och fin i en påse med dig hem. Allt för knappa 25 kronor kilot. Gott var det och jag undrar fortfarande vad som var så farligt. Skulle vara lukten, kanske? Eller att huvudet där de stirrande ögonen fanns kvar? Men sånt är löjligt för det är som att tro att fiskpinnar växer på träd.
Midsommar firades inte med några grodor eller blomsterklädda stolpar i Malaysia. Vi vill ju inte sprida några ideer om obskyra religioner så vi badade som vanligt i poolen, grillade och snackade skit tills alla barn var trötta vid 10 och så drog barnfamiljerna hem, lämnade sverigebesök och annat löst folk ensamma med alla de tiger-öl och annat gott som fanns kvar.
Familjerna var ju tvugna att ladda for nästa dags evenemang: Family Day på St Jude. Vi fixade i för sig bara halva etappen men där skyller vi på vår ambitiösa Filippa som promt vill gå i skolan även på lördagar för att ha teckning och lära sig mandarin. Martin undantaget, han familjeminglade hela halvdagen för han hade någon morgonföreläsning om någonting för alla de glada medarbetarna och deras familjer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar