Jag och min kamera var på Trishaw Trade Trail med Spiral Synergy idag.
Tänk att jag bott så länge på Penang och aldrig åkt cykeltaxisarna! Det har inte lockat. Inte alls. Det är enbart en turistgrej här, inte ett transportmedel. Vi har åkt trishaw på alla möjliga platser. Senast i Java. Då har det varit för att ta oss runt, precis som alla som bor där. En del av livet, en del av vardagen.
Men, det var tur jag äntligen kom iväg. Det var jättemysigt, oväntat lugnt och tyst. Jag såg massor. Inte som när man kör bil och måste ha koll på myllret och inte som när man går när man måste se upp för trafik, hål i vägen, parkerade moppar och gud-vet-vad man kan snubbla på.
Här var det bara att luta sig tillbaka, njuta, titta och åka med. Eller - luta sig framåt, sikta och klicka fantastiska bilder med kameran. Lyckorus.
Vi gjorde många stop och tittade på utdöende yrken som stämpelmakare, skyltmakare, sokrongmakare (malayernas traditionella hatt), jossstickmakare, rojaktillverkare, risompackare och massa annat som pågår i de gamla slitna shophousen som ännu inte blivit boutique-hotell.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar