söndag 2 juni 2013

Vattenlekplats

Vi provade den nya lekplatsen med vattenlek ute på Straits Quay i torsdags. Ligger precis bredvid Tesco, nästan vid havet och det är där jag plågar mig på boot camp varje onsdagmorgon.

Vi var där med Emelies klasskompis Zoe. Oj, vad vi försökt få till lekträffar hennes mamma och jag. Sen årsskiftet. Nån sjuk där, vi bortresta både här och där, de bortresta, simlektioner, tysklektioner och allt mellan himmel och jord har kommit emellan.

Så när Marisa och jag stod parkerade mitt emot varandra vid pick up på skolan i onsdags med varsin bil full med barn, folkvimmel och bilkaos och lyckades få till en lekträff, ja då glömde jag helt att det blev precis då Emelie har simlektion.

Simlektionen fick ställas in. Mr Lee muttrade inte änns. Han har lärt känna sin Emelie så han vet att det är en ynnest att hon dyker upp, hoppar i poolen och vevar på utan knyst och klagan när han kör träning.

Vi hade med cyklar. Filippas nypumpad framdäck visade sig vara punka, men hon klagade inte utan cyklade bara på. Senare föll kedjan av, inte bara en gång utan tre men hon var lika nöjd för det och sprang runt eller turades om med Emelies.

Lilla söta klänningsälskande Zoe var där motvilligt iklädd shorts, med sin rosa cykel egenhändigt dekorerad med rosa och silvriga pompoms längst ut på de rosa handtagen. Matchande rosa hjälm. Mycket piffigt, jag önskar att jag hade kommit ihåg kameran.

Det hade inte bara blivit fina bilder på Penangs stiligaste hoj, det hade också blivit fina kvällsbilder med barnen som cyklade igenom vattenlekens olika vattenspridare. Jagande varandra, mest tre tjejer efter Zoes storbrorsa. Dyblöta i sina kläder. Äkta malaysisk stil. Inga badkläder här. Man blir blöt i det man har på sig och byter sen om.

Marisa och jag satt bredvid och snackade om ditt och datt och sen blev det middag på ena tysken vid marinan. Pappa Martin var hemma och kurerade envisaste hostan och Zoes pappa kom när middagen var över och klar och barnen var i fullgång igen med att cykla omkring.

Till slut fick vi hem dem. Endast mot löfte att göra om det igen. Vi har sex ynka veckor på oss att få till det. Mammorna måste lyckas bättre än innan i år.

Och, en del av mig ser väldigt mycket fram emot att få leva ett ringa-på-dörren liv. Playdejts i all ära, men fixa lekande själv har sina fördelar även om det inte slutar med weissbier på Straits Quay.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar