Jag har fjärilar i magen och kan inte sova. Precis som det ska vara natten innan julafton. Bara det att jag ligger inte vaken av nyfikenhet utan pur nervositet. Första dyket på 20 år, jag är inte odödlig längre och framförallt inte redo. Jag är skitorolig, pissenervös och aprädd. Man dör om man inte får luft och jag kan inte hålla andan i många sekunder. Antagligen inte en endaste där 10 meter under ytan. Gud förbjude om vi går djupare!
Men, tänker mitt lugna jag, ödets ironi kan inte vara så illa att jag född på en långfredag, dagen då Jesus dog, skulle dö på hans födelsedag. På självaste julafton! Så logisk är inte världen. Jag kommer klara mig, fintar dödligheten och jag kommer sova som ett barn på julafton, med ett stort leende på läpparna och simfötterna på.
Det är bara nu jag inte kan sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar